#Lärartycket 18 – Att tycka eller inte tycka? Det är frågan.

Jag tackar Magdalena Ronnby för hennes positiva inställning till läraryrket och det viktiga mötet med eleverna som får henne att vilja gå till jobbet även under “gråtunga långdagar”.

Under en lunch med en av kollega kom vi att prata om nätkommentarer och sociala mediers betydelse, med anledning till artikeln i DN den 20/5 om det fria skolvalet.

Kollegan var var lätt upprörd efter att ha läst kommentarerna i anslutning till artikeln och menade att den dialog som kommuniceras via nätet och främst i de sociala medierna kring olika frågor i allmänhet och skolfrågor i synnerhet oftast bara utmynnar i en ytlig kommunikation utan substans, något som egentligen kan vara mer skada än nytta i det offentliga och demokratiska samtalet. Hen menade att forskare som lägger ned lång tid till att komma fram till olika saker, lätt drunknar i snabba oöverlagda tyckanden i exempelvis twitterflöden och nätkommentarer från kreti och pleti. Kollegans tidigare skepticism till sociala medier har efter genomläsning av nätkommentarerna inte blivit mindre. Åsikten om att man kanske borde begränsa ”tyckandet” genomsyrade resonemanget.

Efter vårt lunchsamtal fortsatte jag sedan att fundera över kollegans tankegångar om begränsningar om vem som ska få uttrycka sig och inte. Eftersom jag själv är intresserad av alla typer av skolfrågor tycker jag att det är viktigt att lyfta fram allt som finns att diskutera, och jag läser gärna vetenskapliga texter, eftersom jag tycker det är både roligt och viktigt att följa med i den senaste skolforskningen. Men jag vill hitta dessa kloka forskares insikter överallt i debatten, och inte bara i vetenskapliga tidskrifter som exempelvis Educare. Jag önskar att spridningen av det vetenskapliga skrivandet ska nå ut till fler än de som redan är insatta i området. Jag önskar att avhandlingar som forskare skriver inte bara blir ”körkort” och en akademisk språngbräda som innebär en tryggad anställning på ett universitet. Lic avhandlingar och doktorsavhandlingar där skolpraxisen undersöks ska vara levande dokument, till för att spridas – och diskuteras. Det är det som gör skolan mer professionell gentemot en alltför ensidig och negativ bild som visas upp i media. Genom att öka genomsynligheten från lärosätena visar vi att skolan vilar på ”vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet” enligt nya skollagen.

Men förutom att jag får ta del av detta, vill jag också ha rätt att delta i ett öppet samtal OM det skrivna. Vem jag än är.

Om det är så att det finns en klick människor som anser sig vara de som har mer makt än andra att uttala sig i aktuella frågor, exempelvis om det fria skolvalet eller betyg och bedömning, känns det för mig klart oroande och otidsenligt i det transparenta samhälle vi lever och verkar i. Speciellt när det gäller skolans utveckling på olika plan.

Visst kan kommentarer och olika inlägg på facebook och twitter vara ogrundade och ovidkommande för vad ämnet handlar om. Det finns många exempel på det. Många s k ”troll” härjar fritt med att uttrycka både rasistiska, homofobiska och andra kränkande saker p g a olika outgrundliga anledningar, men vad blir motsatsen i ett samhälle som ser sig som demokratiskt och säger sig värna yttrandefriheten?

Att som lärare få delta i det forum som Twitter erbjuder och därigenom få möjlighet att följa verksamma lärare, rektorer, forskare, fackförbund, politiker, journalister m.m har fått mig att skapa ett större intresse för alla möjliga skolfrågor, inte bara inom mina specifika ämnesområden. Många menar att twitter är en ankdamm för inbördes beundran, men att simma i sin egen ankdamm på en skola eller instutition på ett universitet är inte heller ett framgångsrikt alternativ.

Genom att tillbringa lite tid i olika sociala medier gör att jag får möjlighet att ta del av lärares projekt runt om i hela vårt avlånga land, samt andra delar av världen. Jag får ta del av föreläsningar som jag aldrig annars hade hittat. Jag informeras om spännande artiklar och blogginlägg men framför allt får jag en möjlighet att skaffa mig ett större nätverk av kloka och inspirerande människor. Människor som finns bakom de 140 tecknen kan hjälpa mig att förstå och utmana tanken vidare. Att ingå i en delakultur genererar nya kontaktytor. Det får mig att bli en mycket bättre lärare, på många plan.

Jag är övertygad om att läraryrket behöver många olika kanaler att vistas och samtala i för att vi ska kunna mötas och lyfta varandra vidare i detta viktiga och komplexa yrke. Det räcker inte bara att få åka på en kompetensutvecklingsdag under sommardagarna och sedan vara nöjd. I den bästa av världar får man mycket tid för att kompetensutveckla sig, men verkligheten ser annorlunda ut, tyvärr. Genom de kontakter jag möter via de sociala medierna, får jag en gratis kompetensutveckling som genererar mervärde. Den tid man lägger ned där får man igen i det dagliga arbetet med eleverna/studenterna sedan.

Jag tror tyvärr att det fortfarande finns en viss snobbism i att tycka att sociala medier är ett ytligt medium och därför väljer människor att inte ”vara med”. Genom att inte delta och dela sina tankar med andra exkluderar man sig själv och sätter sig själv i en betraktarposition, kanske i en lite ”högre” kulturell sfär. De flesta som är kritiska och negativa till användningen av denna typ av kommunikation är dessutom de som inte gagnar den. Lite märkligt kan jag tycka.

De beständiga värdena är kanske inte längre beständiga. De eviga sanningarna är kanske inte längre eviga utan mer rörliga. Det kan vara jobbigt att acceptera att den ”absoluta kunskapen är på nedgång och amatörskapets tyckande är på uppgång” för att citera @niclasekbergpro när jag lyfte frågan på twitter.

Med ett synsätt där jag som lärare delar med mig till andra genererar också en delandekultur i själva undervisningen med elever eller studenter. Jag tror på ett lärande som konkretiseras i dialog med andra och att det inre tänkandet föregås av ett yttre tänkande tillsammans med andra – alltså genom olika typer av möten. Detta synsätt speglar också av sig i mitt arbete som svensklärare. Varje dag, försöker jag se möjligheter att skapa ytor där många olika röster får komma till tals, både fysiskt och digitalt.

Vi ska inte skylla på verktyget om uttryckta tankar, idéer och åsikter är ytliga och fördummande, det beror på annat. Men om vi stänger kanaler där olika tankar får uttryck stänger vi också möjligheten att mötas. Det vill vi inte.

Tillgång till andra människor är det nav allting snurrar kring

LevVygotskij

Advertisements

About elilan

Medmänniska som gillar möten av olika slag. Blir lycklig av människor som ger mer energi än tar. Blir förbannad på intolerans och inskränkthet. Försöker lyssna mer än tala och tror att det kan leda till att jag blir en klokare människa.
This entry was posted in Skolfrågor. Bookmark the permalink.

2 Responses to #Lärartycket 18 – Att tycka eller inte tycka? Det är frågan.

  1. Åsa Gunnstedt says:

    Jag har på ett halvår på Twitter fått så mycket mer insyn i den pågående debatten om skolan och slås av just det som sägs här – det är tyvärr mest sånt som sägs av icke skolfolk som ger avtryck i den offentliga debatten. Genom sociala medier som tex Twitter kan mer insiktsfulla åsikter och tankar komma fram och för skolan och samhället är det något som måste vara otroligt mycket värt.

  2. Lisa Gustavsson says:

    Tack för din utvecklade och väl disponerade och välartikulerade text. Det är viktigt med det fria ordet och det är fantastiskt att bland annat din röst blir hörd här. Twitter, i all ära, kan bli en aning korthugget och generaliserande. Det här är nyancerat och balancerat kring lärares och skolfolkets största fiende, och det är inte bara troll på nätet. Troll i tidningar som driver sina egna kampanjer. Det är viktigt att få försvara sig, och att få utrymme att göra det. DU gör det vackert. Yttrandefriheten är en mycket viktig del i vår demokrati. Den är en del i vårt läraruppdrag.

Leave a Reply

Fill in your details below or click an icon to log in:

WordPress.com Logo

You are commenting using your WordPress.com account. Log Out / Change )

Twitter picture

You are commenting using your Twitter account. Log Out / Change )

Facebook photo

You are commenting using your Facebook account. Log Out / Change )

Google+ photo

You are commenting using your Google+ account. Log Out / Change )

Connecting to %s