I TV:s olika debattprogram, inför riksdagsval och i olika tidningsartiklar är det för det mesta mer eller mindre aktiva politiker som uttalar sig om skolans innehåll, form och styrning. I Skola och samhälle har Jan Thavenius tidigare skrivit om hur populistiskt skolpolitiken framställdes vid senaste riksdagsvalet. Här är han bl a kritisk till att Folkpartiet har tagit på sig rollen som skolans företrädare:
“Budskapet är enkelt. Skolan är ett elände för eleverna och en katastrof för samhället. Felet är sossarnas och 70-talets flumskola. Lösningen är enkel: ”allmänt hårdare tag och högre krav på eleverna, striktare lagar och regler för skolverksamheten och för vad skolan ska lära ut. Ett batteri av centralt fastställda prov och tester anbefalls. Det vill säga en detaljerad toppstyrning och likriktning av skolan”.”
Det var två år sedan Thavenius skrev detta. Debatten om skolan fortsätter hela tiden, men det som uttrycks är bara återupprepanden och konstateranden som bidrar till polarisering och stigmatisering av skolan som institution. I DN den 24/3 2012 skrev Hans Bergström, liberal dedattör, om att en av anledningarna till att lärarna inte har någon status i dagens svenska skola, är att den fortfarande lider efter sviterna av de progressiva vindar som blåste genom utbildningsväsendet i studentrevolternas tid 1968.
Att lärarna har låg status tror jag till stor del beror på politikers inkompetens inom skolans pedagogiska och ämnesdidaktiska områden, vilket inte är konstigt eftersom de inte har utbildning i detta. På grund av att många har dålig inblick i hur lärande går till, hur kunskap formas, hur grupper fungerar m.m är det lättare att hänvisa till saker som är konkreta och populistiska som exempelvis ordning och reda, mer prov ….
Utbildningstiden för lärare och läkare skiljer sig inte så markant. Men vad beror det på att läkaryrket fortfarande har kvar sin höga status och höga lön? Jo, den största skillnaden är att läkarens yrke vilar på vetenskaplighet och forskning – inte på olika politikers tyckanden (ofta med referenser från egen skoltid) .
I vår nya skollag från 2011 går det att läsa under 5 § att “Utbildningen ska vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet.”
Forskare, lärare och ledare för pedagogisk verksamhet MÅSTE ta ännu mer plats i skoldebatten för att visa vad som gör läraryrket till det statusjobb det borde vara.
Jag tycker Kirsti Forstens analys verkar vettig. Hon säger ungefär samma sak som Pasi S.
http://www.skolaochsamhalle.se/skola/kirsti-forsten-det-finska-exemplet/
Så sant! Alla tycks tro att det som kommer att frälsa läraryrket är mer pengar i lönekuvertet. Inte för att jag skulle tacka nej till högre lön men jag valde inte läraryrket av den anledningen. Hade jag velat haft mer pengar hade ju en civilingenjörsutbildning varit smartare. Nej Dina slutord tror jag är alldeles centrala för att öka yrkets status. Om människor vet att det vi gör vilar på vetenskaplig grund och vi är professionella kommer deras respekt för oss att öka.