Arbetslagets styrka

På min skola är arbetslaget jag arbetar i ovärderligt. Där stöts och blöts ständigt olika varierande problem som har med de gemensamma eleverna att göra och tillsammans hittar vi strategier att hjälpa våra elever fram till de uppställda målen i de olika ämnena. Vi är nio ämneslärare och har tillsammans 100 elever från år 6-9 som vi delar på ansvaret för. Både som klassföreståndare men även som mentorer. Vi har ett system där jag har mentorsansvar för elever från alla klasser jag undervisar i istället för, som brukligt,  en klass. Ett mycket bra system eftersom det får mig att engagera mig i alla klassers väl och ve eftersom jag vill att “mina” elever ska lyckas. För mig känns det som en självklarhet att ha arbetslaget i ryggen när jag går ut och undervisar i mitt ämne. Trots att jag ibland skulle önska fler beröringspunkter tillsammans med andra svensklärare för att diskutera didaktiska spörsmål i det specifika ämnets sfär är det ändå i arbetslaget jag ”hör hemma”.

På det fantastiska forumet Twitter uppstod en liten debatt om detta när jag uttryckte min tacksamhet över mitt arbetslag. Jag har förstått att alla inte finner samma glädje att befinna sig i arbetslagsarbete och att man tycker att det egna arbetet inom klassrummets väggar är det primära, men förstår inte riktigt motsättningen mellan att vara engagerad tillsammans med sina elever under lektionerna i arbetet kring en text och att sedan gå in till arbetslaget och dryfta om varför Pelle verkar så trött eller varför Lisa inte kan sitta still utan måste gå på toaletten hela tiden. Det tycker jag är engagemang på olika nivåer.

I det senaste numret av Pedagogiska magasinet skriver Gertrud Svensén bra i artikeln Gängbildning som funkar om styrkan i att befinna sig i ett arbetslag. I artikeln säger Karin Åberg som är fil dr i pedagogik och som forskat kring grupphandledning för lärare att ”man har bättre förutsättningar att bli det bästa man kan vara om man blir sedd och bekräftad”.  Hon menar vidare att en lärares vardag är komplex och att man som lärare är mer utsatt än i många andra yrken. ”Att finnas i ett tillåtande och accepterande sammanhang  där man vågar pröva och göra fel”. Precis.

Alla människor behöver finnas i ett sammanhang där man blir sedd, där man får göra fel och pröva igen för att sedan lyckas. Det gäller lärare lika mycket som elever. Det är ett väl fungerande arbetslags styrka.

Advertisements

About elilan

Medmänniska som gillar möten av olika slag. Blir lycklig av människor som ger mer energi än tar. Blir förbannad på intolerans och inskränkthet. Försöker lyssna mer än tala och tror att det kan leda till att jag blir en klokare människa.
This entry was posted in Skolfrågor and tagged , , , . Bookmark the permalink.

2 Responses to Arbetslagets styrka

  1. Magister Hjelte says:

    Kan bara likt en nickedocka instämma. Att läraryrket idag skulle vara ett ensamyrke är förlegat. Styrkan ligger i den samlade kompetensen som finns just i lärarlaget. Viktigt att betona att det är laget (likt vilket annat lag som helst) där individerna besitter olika kompetenser, som skall vinna det pedagogiska slaget.

  2. Pingback: Vad är ett väl fungerande arbetslag? | Skollyftet

Leave a Reply

Fill in your details below or click an icon to log in:

WordPress.com Logo

You are commenting using your WordPress.com account. Log Out / Change )

Twitter picture

You are commenting using your Twitter account. Log Out / Change )

Facebook photo

You are commenting using your Facebook account. Log Out / Change )

Google+ photo

You are commenting using your Google+ account. Log Out / Change )

Connecting to %s