Nationella prov – rättvis kunskapsmätare?

Den lokala dagstidningen gjorde nyligen sin journalistiska plikt och jämförde Nationella prov med slutbetyg på olika skolor. Där kan man bland annat läsa att i genomsnitt  så har 22,9 % av alla nior ett högre slutbetyg i svenska än på provet. Jaha, och hur ska vi reagera på detta? Med bestörtning eller jämmod?

Det här är den typiskt populistiska  granskningen media älskar att göra när de säger att man ska undersöka olika skolors kvalitet. Man jämför prov och betyg. Det är så enkelt och kräver inget mer än att publicera en kvantitativ procenttabell och sedan göra en vinkling av ”problemet”. Klart. Hur vinklas det då? Jo, att olika skolor försöker smussla fram högre betyg för sina elever, för att framstå som mer konkurrenskraftiga i det vilda spelet om att få så många elever som möjligt till sin skola.

Men frågan är vad  ETT prov (förvisso i tre delar) säger om elevernas totala kunskapsnivå i ett ämne?

Skolverket säger uttryckligen att Nationella prov inte är några examensprov som ska avgöra vilka betyg som eleverna ska ha i slutet av grundskolan:

Ämnesproven är ett stöd för läraren vid bedömning av en elevs kunskaper i relation till kunskapskraven i ämnet. Allt i ett ämne kan inte prövas i ett enda prov. Läraren behöver därför underlag utöver ämnesprovet för att kunna göra en helhetsbedömning. Ämnesproven är även ett stöd för läraren vid betygssättning.(www.skolverket.se)

Proven är alltså bara en värdemätare åt vilket håll det lutar vid betygssättning. Så varför lägga ned så mycket energi på att göra stora uppslag om något så pass oviktigt?

I den form de  nationella proven är utformade i dag anser jag att det inte går att se en elevs totala kunskapsförmåga, inte i ämnet svenska som jag undervisar  i alla fall. Det som mäts i svenskprovet är elevens förmåga att läsa, skriva, tala och lyssna. Det jag främst anser vara otillräckligt i bedömningen av NP är  de två färdigheterna  Läsa och Skriva. Vad eleven kan väntas möta i diagnosmaterialet i svenska och nationella prov står det under rubriken Läsa:

Att läsa en text tyst och arbeta enskilt med uppgifter i läsförståelse.Att läsa med olika syften samt aktivt granska och ta ställning till innehåll i text.

Det är så klart viktigt att kunna detta men är det gott nog för att testa av läsförmågan i ett samhälle där digitala texter av olika slag dominerar ungdomarnas textvärld?

91 % av alla ungdomar i Sverige mellan 12-16 år är inne på internet varje dag och där är den dominerande aktiviteten är att spela spel och titta på filmklipp. Förutom detta är  sociala sajter som facebook, olika forum och bloggar som dominerar aktiviteterna på nätet för ungdomarna. Texten i webtidningar, bloggar och filmklipp kräver dessutom ett annat läsesätt än  att läsa en skönlitterär bok eller en papperstidning.

De texter som ungdomarna således möter här är skilda från de textvärldar som mäts i de nationella proven eftersom de bara fokuserar på typografisk text, eller pappersburna texter som det står i kommentarsmaterialet till svenska i Lgr 11. Elever med goda kunskaper i att läsa och uttrycka sig i andra texter som rörlig bild, drama osv. får inte visa hela sin potential genom ett prov. Det är orättvist och missvisande.

Mitt förslag är att ta ett rejält krafttag kring dessa prov för att bättre kunna närma oss de textvärldar som ungdomar är experter på och samtidigt låta dem frångå blyertspennan och suddet när de ska uttrycka sig. Varför inte låt dem använda mobiltelefonen vid provet 😉

Advertisements

About elilan

Medmänniska som gillar möten av olika slag. Blir lycklig av människor som ger mer energi än tar. Blir förbannad på intolerans och inskränkthet. Försöker lyssna mer än tala och tror att det kan leda till att jag blir en klokare människa.
This entry was posted in Skolfrågor and tagged , , , . Bookmark the permalink.

2 Responses to Nationella prov – rättvis kunskapsmätare?

  1. marielinder says:

    Mitt dilemma är att jag får många elever som presterar på mvg på Nationella provet i engelska, vilka jag upplever inte når alla mål för mvg enligt kursplanekriterierna. Av någon anledning är mina elever jättebra på läs- och hörförståelse och hela gruppen presterar på supernivå. När poängen för provet räknas ihop har många elever nått mvg-nivå utan att ha presterat på mvg nivå på fri skrivning eller tal-delen. Jag upplever inte att bestämmelsen om att “att särskilt väl utvecklad förmåga avseende något eller några betygskriterier kan väga upp brister avseende ett eller ett par andra betygskriterier” bör appliceras här. Slutledningsvis kan man säga att mina elevers exeptionella förmåga för att tyda frågor i läs- och hörförståelsedelen leder till att många får ett högre betyg på Nationella provet än vad de ska ha i slutbetyg. Är detta en normal eller en ovanlig situation undrar jag som lärare givetvis över. Många av mina elever får falska förhoppningar vad gäller sitt slutbetyg pga detta men jag försöker vara noga med att poängtera att provresultatet inte nödvändigtvis är detsamma som slutbetyget.

  2. Linda O says:

    Nationella Prov testar vissa delar av kriterierna. Detta är mest markant i svenska tycker jag. Olika texttyper att skriva och läsa, medvetenhet om processen i skrivandet, viktiga litterära verk och författare att känna till, filmkunskap finns inte med alls, eller väldigt lite. Det krävs en helt annan uthållighet att läsa en hel bok än att fixa frågor på nationella prov när du dessutom diskuterat texterna massor innan. Missförstå mig rätt. Jag gillar proven i svenska. De är bra, men de testar inte allt och kan inte testa allt. De tar mycket tid som de gör och behöver absolut inte bli ännu mer omfattande. Allt kommer aldrig att testas i ett prov hur stort det än är.

    Engelskans tycker jag lite mer motsvarar kriterierna, men är ändå bara ett testtillfälle. En av mina elever längtade extra mycket efter sin mamma som befinner sig i en annan världsdel efter att ha pratat med henne på morgonen. En hörförståelse på det och det behövs inte så mycket för att inse att de inte gick så bra som den kunde. Hon missade alltså läs- och hörproven med 1 poäng. Klart ungen måste få betyg. Detta trots att gränserna är låga och jag kan förstå frustrationen med MVG som inte motsvarar verkligheten. Svårt med formativ bedömning på ett prov…

Leave a Reply

Fill in your details below or click an icon to log in:

WordPress.com Logo

You are commenting using your WordPress.com account. Log Out / Change )

Twitter picture

You are commenting using your Twitter account. Log Out / Change )

Facebook photo

You are commenting using your Facebook account. Log Out / Change )

Google+ photo

You are commenting using your Google+ account. Log Out / Change )

Connecting to %s