Sociala sajter och kunskap – ett förhållningssätt

Jag är övertygad om att alla lärare som arbetar i skolan med tanke att  låta sina elever “skriva skönlitterära uppsatser, utredande rapporter eller söka fakta”  med hjälp av datorer har märkt att sajter som Facebook och Youtube snabbt syns på elevernas skärmar, mer eller mindre dolt.

Här har man som ledare i klassrummet två val till förhållningssätt, som också speglar vilken kunskapssyn som läraren/skolan besitter:

1.Agera lektionsvakt och förbjuda eleverna att gå in på sajterna. Förhållningssättet är att sociala medier inte används i skolan under lektionstid för det stör det “riktiga arbetet” som ska produceras.

eller…

2.Agera pedagog och tillåta eleverna att använda de sociala medierna även fast de jobbar med det ”riktiga arbetet”. Förhållningssättet är att se sociala medier  som en del av lärandet i förhållandet till en  alltmer digitaliserad tillvaro och att eleven själv lär sig ta ansvar för användande.

Det första alternativet präglas av en kunskapssyn där man ser eleven som någon som kan ”inläras”  ett förhållningssätt till ”rätt” beteende, dvs en behavioristisk kunskapssyn. Om jag som lärare inplanterar sanktioner kring ett beteende (att gå in på Facebook eller Youtube) så tror jag att eleven ska upphöra med det dåliga beteendet och istället börja söka efter den ”rätta kunskapen”. Detta är en föråldrad (!?) syn på kunskap och lärande och som inte är förenlig med tankegångarna i våra styrdokument, men som tyvärr fortfarande ofta dominerar många lärares/politikers/tyckares agerande  i den svenska skolan 2011. Det har väl hela katederundervisningsdebatten varit ett bra exempel på.

Jag tror att det framförallt handlar om en rädsla över att vi lärare innerst inne vet att det vi gör i skolan inte är tillräckligt stimulerande och den respons som tydligen uppstår när eleverna  är ute på sociala sajter  inte är den som läraren får i sina ambitioner att ”lära ut” sitt stoff till eleverna. Det kan också vara en sorg över att man tror att ens auktoritet i klassrummet hänger ihop med påverkan i stället för medverkan.

Jag vill se en skola där vi på allvar börjar ta till oss den  konstruktivistiska kunskapssynen som går ut på att lärande byggs och växer fram ur ett sammanhang , inte genom att någon annan säger att du SKA eller MÅSTE lära dig det. För att lära sig något måste man finna mening och motivation till varför det ska kännas nödvändigt.

Genom att ha ett arbetssätt  där eleven får arbeta med att utveckla sin kreativitetoch ha arbetsuppgifter som både är lustfyllda och utmanande utvecklas också människan vidare i sitt tänkande och lärande. Eleven måste ges förutsättningar att förstå och vara delaktig i sin egen kunskapsutveckling.  

Med ett sådant synsätt spelar det ingen roll om man har möjlighet att gå in på sociala sajter, ha mobiltelefon, ha keps eller mössa på sig under lektionerna. Hur skapar vi en kreativ och meningsfull lärandemiljö för våra barn/ungdomar?

Advertisements

About elilan

Medmänniska som gillar möten av olika slag. Blir lycklig av människor som ger mer energi än tar. Blir förbannad på intolerans och inskränkthet. Försöker lyssna mer än tala och tror att det kan leda till att jag blir en klokare människa.
This entry was posted in Skolfrågor and tagged , , , , . Bookmark the permalink.

4 Responses to Sociala sajter och kunskap – ett förhållningssätt

  1. För något år sedan var vi som jobbar med marknadskommunikation och alla andra spärrade från Facebook eftersom ledningen fruktade att anställda skulle göra privata saker på arbetstid. I dag är Facebook en del av marknadskommunikationen, den plats där världen utanför kan diskutera saker med företaget.
    Uppgift är svår för den kräver kommunikation i ordets rätta betydelse (inte information) och genomsynlighet (transparens som modeordet i företagsvärden lyder).

    Kommunikation kräver ärlighet annars dör den.
    Det är jobbigt. Kommunikation är tidsödande och transparens påfrestande. Vill verkligen företagsfolk släppa in omvärlden i sin skyddade tillvaro? Vad gör man med frågor som inte har bra och ärliga svar? Förmodligen måste något i företaget eller produkten förändras så att svaret kan bli bra.
    Det är som i ett förhållande.

    Dåliga svar är förödande för ett varumärke. Det går inte att gömma sig i ett kontor och låsa dörren och låtsas att allt är som vanligt utanför.
    En annan jobbig effekt är att världen utanför inte tycks förstå hur företagets ingenjörer och ekonomer har organiserat oss. Kunder går till fel ställe och frågar fel sak. Idioter! Eller är det kanske så, att vi måste organisera oss efter omvärldens uppfattning? Ve och fasa!

    Min övertygelse är, att om inte skolor redan använder Facebook måste de börja snart. Annars riskerar skolan att bli föråldrad. Varför skulle skolan komma undan?

    En skola kan skapas digitalt som en sida med flikar för klasser, ämnen eller hur det bäst organiseras. Skolor får prova sig fram. Där ska skolans hela uppenbarelse leva sitt digitala liv. Sidorna måste vara öppna för kommentarer och reaktioner. Unga människor förväntar sig att kunna kommentera information. Även en del äldre, som jag. 🙂

    Skickliga ledare och lärare inom skolan kan med hjälp av Facebook skapa en ny skola – utifrån omedelbara intryck och impulser från engagerade elever. Skolan organiseras på ett annat sätt, blir snabbare och mer effektiv, eftersom den kan tyda impulserna, förvandla dom till visioner, mål och handlingsplaner.
    Centralstyrning på detaljnivå blir omöjlig.

    Låter bra, eller hur? Det är i alla fall vad jag tror. Förvisso som ickeexpert på skolfrågor. Men tycka till går väl an!

    Vi som jobbar med marknadskommunikation ser ett nytt medialandskap som förändrar vårt sätt att tänka och arbeta. Trenden är tydlig. Mediakonsumtionen lämnar TV och papperstidningar och datorer och rör sig mycket snabbt mot “smartphones” som Iphone (Apple), Android (Google) och Symbian (Nokia), och läsplattor. Det ser ut som Android kommer att bli den största tekniska plattformen för datoriserade telefoner.
    Apple räknar med att sälja flera hundra tusen Ipads i år – bara i Sverige. Ungefär 200 olika läsplattor från en mängd tillverkare är på väg mot marknaden.
    Papperstidningen tappar sin dominans mycket snart eftersom tidningarnas största kostnad är papper/tryck och distribution. Ingen kommer att vilja betala för det.

    Eleverna har alltså all information som behövas i fickan eller i väskan – på några sekunders avstånd. Det som eventuellt finns kvar av korvstoppningens tidevarv uppfattas som efterblivet.
    Elever överträffar ofta lärarna faktamässigt, de hittar färskare data. Men det skadar inte lärarens auktoritet eftersom hon är tränad i att sätta fakta i sammanhang och se de stora dragen. Ingen teknisk utrustning kan tävla mot en social kompetent språklärare eller en biologilärare med ett passionerat intresse i växternas genetik.

    Informationen visas alltmer i form av rörliga bilder. Eleverna blir inställda på att alltid kunna interagera och ifrågasätta – och på så sätt deltaga i att skapa informationen.

    Det är väl inte så mycket att tveka över? En ny mediavärld bankar på porten och de skolor och företag som inte öppnar får problem. De unga fattar för dom föds i det.
    Kanhända dyker det upp en konkurrent till Facebook. Men som det nu ser ut kommer Facebook att bli social medias internet. Så det är nog där företag och organisationer ska lägga upp sin sociala närvaro – i den digitala världen.
    Offline kommer ju aldrig att försvinna!

    .***

  2. elilan says:

    Tack för din initierade och välformulerade kommentar Per. Det är alltid spännande att få en utomståendes blick på skolverksamheten. Det är ju trots allt ut i “verkligheten” som eleverna ska efter avslutad skolgång och skolan måste bli mer “transparent” mot omvärlden och ju fler kloka människor som engagerar sig och inte enbart ser skolan som ett ställe där värderingar ska konserveras, desto snabbare går utvecklingen framåt. 🙂

  3. Vet inte om det var så välformulerat. Tanken var egentligen inte att ge en utomstående och specifik blick på skolan som jag vet mycket lite om. Det var mer att förmedla en generell upplevelse av att det nya medialandskapet förändrar sakernas tillstånd på ett skarpt sätt, oavsett om det gäller skolan, fackföreningen, teatern eller det privata företaget.

  4. elilan says:

    Du är bra på att uttrycka dig, trots (eller tack vare) att du inte är lärare 😉 Du jobbar ju med det här och har en annat perspektiv. Det berikar.

    Ja, det galopperande medialandskapet förändrar det mesta just nu i vårt samhällsliv (och även privatliv). Tänker främst på Facebooks utveckling, från en ganska privat familjär tillställning till att, som du skriver, bli ett forum för marknadskommunikation. Spännande att se hur utvecklingen blir och om de 600 milj användarna av FB accepterar att man börjar censurera bilder helt godtyckligt.

Leave a Reply

Fill in your details below or click an icon to log in:

WordPress.com Logo

You are commenting using your WordPress.com account. Log Out / Change )

Twitter picture

You are commenting using your Twitter account. Log Out / Change )

Facebook photo

You are commenting using your Facebook account. Log Out / Change )

Google+ photo

You are commenting using your Google+ account. Log Out / Change )

Connecting to %s