Att bedöma det vidgade textbegreppet

Tar mig samman och sätter mig för att skriva några av mina hundratals skriftliga omdömena en söndagsmorgon och börjar fundera över hur jag ska bedöma mina elever rättvist. Jag  tycker att jag för det mesta är en kreativ svensklärare ” i tiden” som “vågar” trotsa de typografiska texterna  tillsammans med  mina åttondeklasser. Det här terminen valde jag att enbart arbeta med den icke typografiska  textvärlden i form av analyser av TV- reklam, studerande av vinjetternas innehåll och dramaturgi i TV-serier, samtala om dataspelens uppbyggnad och låta eleverna skapa film.

Att arbeta med dessa texttyper är alltid stimulerande och givande, både för mig själv och för mina elever. Det märks framförallt i de seriösa och djupa värdegrundsdiskussioner vi har i klassen om tjejer och killars sätt att gestaltas i reklam, där eleverna lär sig att genomskåda stereotyper och utmana och ifrågasätta dessa. Vi kommer fram till att de sociala medierna som exempelvis Facebook  och Twitter har en framtida kraft som de nya reklamkanalerna. Man lyssnar mer på vad någon vän på FB sagt än någon okänd reklammakare. Eleverna lär sig att samarbeta och hitta roller i sina arbeten med att framställa kortfilmer. I arbetet med filmerna anammar de reklamfilmens språk eller dokusåpans struktur. Det gör parodier och parafraser på olika program. De kan det här språket eftersom de är uppfödda med det och vet exakt när det är dags för en reklampaus.

Det jag som lärare ofta funderar över mitt i glädjen att ha dessa roliga och kreativa lektioner, är hur områden som handlar om film/TV/dataspel ofta är styvmoderligt behandlat när det kommer till att bedöma elevernas förmåga att kunna läsa och skapa dylika texter för kommunikation.

I den nuvarande kursplanen i svenska som reviderades 2000 står det under Ämnets karaktär och uppbyggnad: “Att tillägna sig och bearbeta texter behöver inte alltid innebära läsning utan kan ske även genom avlyssning, drama, rollspel, film, video och bildstudium. Ämnet utvecklar elevens förmåga att förstå, uppleva och tolka texter. Ett vidgat textbegrepp innefattar förutom skrivna och talade texter även bilder”

I mål att sträva mot står det  att eleven “utvecklar sin förmåga att läsa, förstå, tolka och uppleva texter av olika slag och att anpassa läsningen och arbetet med texten till dess syfte och karaktär” I slutet av nionde skolåret ska eleverna: “kunna ta del av, reflektera över och värdera innehåll och uttrycksmedel i bild, film och teater”.

Det som har varit och fortfarande är komplicerat  är alltså inte att få access att jobba med dylika texttyper, det finns det tillräckligt stöd för, utan problemet är att få bra stöttning i betygskriterierna för att bedöma läsningen och skapandet av rörlig bild.

När vi nu får en ny samlad läroplan Lgr 11 tänkte jag att äntligen  ska man ta itu med detta  och betona det vidgade textbegreppet än mer, eftersom den digitala utvecklingen under de senaste tio åren har varit massiv, inte minst vad gäller  de sociala mediernas intåg men även de interaktiva spelens framfart i våra ungdomars vardag ökar för varje år. Det finns ett behov som lärare att  disktutera detta “nya” och hur vi ska bedöma elevers språkkunskaper rättvist. Det finns andra som uppmärksammat detta och  Anna Kaya och Kristina Alexandersson tar upp språkets betydelse samt vad det vidgade textbegreppet står för i sina läsvärda blogginlägg.

Hur ser det ut då?  Om jag tittar på de övergripande målen i Lgr 11 som kommer att gälla från och med hösten  så går det att läsa under det centrala innehållet i ämnet svenska år 7-9:

“Texter som kombinerar ord, bild och ljud, och deras språkliga och dramaturgiska komponenter. Hur uttrycken kan samspela med varandra, till exempel i tv-serier,teaterföreställningar och webbtexter” “Kombinationer av olika texttyper till nya texter, till exempel informerande texter med inslag av argumentation”

Det står även att eleverna ” kan använda och ta del av många olika uttrycksformer såsom språk, bild, musik, drama och dans samt har utvecklat kännedom om samhällets kulturutbud”.

Okej då. Även fast uttrycket “det vidgade textbegreppet” inte finns med i den nya läroplanen så känner jag att jag har stöd i det centrala innehållet för svenskämnet för att fortsätta mitt viktiga arbete att genomlysa olika typer av texter. Men hur ser det ut i kunskapskraven, dvs i de olika betygsstegen E, C och A. Om man ser på bedömningen av elevens förmåga att läsa text så kan man under kunskapsnivån C utläsa:

“Eleven kan läsa skönlitteratur och sakprosatexter med gott flyt genom att, på ett ändamålsenligt sätt, välja och använda lässtrategier utifrån olika texters särdrag”.

Var finns förmågan att kunna läsa texter som inte går under ovanstående epitet? Var finner jag reellt stöd att kunna betygssätta elevens förmåga att kunna läsa rörliga bilder? Som det ser ut nu så har man återigen lagt fokus på typografisk text när det kommer till betygsbedömningen och ser de estetiska uttryckssätten som utfyllnad mot det tryckta ordet.  Det känns som om de som författat kunskpsanivåerna råkat “glömma bort” att ge pedagoger bra verktyg vid betygsbedömningen. Trist.

Advertisements

About elilan

Medmänniska som gillar möten av olika slag. Blir lycklig av människor som ger mer energi än tar. Blir förbannad på intolerans och inskränkthet. Försöker lyssna mer än tala och tror att det kan leda till att jag blir en klokare människa.
This entry was posted in Skolfrågor and tagged , , , , , . Bookmark the permalink.

4 Responses to Att bedöma det vidgade textbegreppet

  1. Fröken P says:

    kan inte fortsättningen på k-kraven för E åk 6 passa?
    Genom att göra utvecklade sammanfattningar av olika texters innehåll och kommentera centrala delar med relativt god koppling till sammanhanget visar eleven god läsförståelse. Dessutom kan eleven utifrån egna erfarenheter tolka och föra utvecklade och relativt väl underbyggda resonemang om tydligt
    framträdande budskap i olika verk samt på ett utvecklat sätt beskriva sin upplevelse av läsningen.

  2. Bra att du tar upp det vidgade textbegreppet/literacy. Som det är nu är många av elevernas språkliga, textuella och kommunikativa förmågor osynliggjorda i skolan. Lärare borde vara bättre på detta. Inte (som en del tycks föreställa sig) för att “eleverna blir glada” om vi som lärare intresserar sig för om de spelar World of Warcraft eller inte. Det handlar ju i stället om språkliga kommunikationsformer och strategier som eleverna lär sig innan och under tiden i skolan och som i många fall skulle kunna bli en brygga in i andra uttrycksformer, dvs. även skrivna texter i olika former.

    För att uttrycka det lite mindre uppstyltat: eleverna ser mycket film och är vana (om än inte uttalat medvetna) om hur man berättar med film. Man skulle kunna överföra filmdramaturgin (med scener, tempo, dialogens betydelse etc) till en struktur som eleverna kan använda när de ska skriva en berättelse.

    Jag håller med dig om att det är synd att inte Lgr11 ännu mer explicit använder begreppet “det vidgade textbegreppet”. Men kanske har man inte velat fastna i en akademnisk term som kanske visar sig vara tidsbunden och är utbytt om några år? (Literacy är ju redan en konkurrerande term, även “multimodala texter”).

    Jag ser inte riktigt att Lgr11 “glömt bort” det vidgade textbegreppet. För det första är ju kunskapskraven bara ett stöd (riktlinjer) för bedömning. Det primära är målen i syftet, i förhållande till det centrala innehållet och där framgår det ju (som du visar) att undervisningen SKA bygga på det vidgade textbegreppet (där även skönlitteratur och sakprosa ingår…)

    Målen är
    formulera sig och kommunicera i tal och skrift,
    • läsa och analysera skönlitteratur och andra texter för olika syften,
    • anpassa språket efter olika syften, mottagare och sammanhang,
    • urskilja språkliga strukturer och följa språkliga normer, och
    • söka information från olika källor och värdera dessa

    Alla dessa mål är tillämpliga på det centrala innehållet som du tar upp, dvs. eleven ska ha förmågan att “formulera sig och kommunicera i tal och skrift genom att förstå, skriva och bearbeta texter i olika medier” (Om vi nu bara ser på hur målen kan sättas upp för en del av det centrala innehållet för 7-9).

    Det är denna förmåga som ska bedömas, med hjälp av, kunskapskraven. Det är inte kunskapskraven som är målen. Om något uttrycks i målen (relaterat till centralt innehåll), men inte i kunskapskraven så är det målen som gäller.

    Men det finns ju också en skrivelse om det vidgade textbegreppet i kunskapskraven, så jag tycker du (vi) har gott stöd för ett literacy-stött angreppssätt i undervisningen.
    (Formuleringen i kunskapskraven E är : Genom att kombinera olika texttyper, estetiska uttryck och medier så att de olika delarna samspelar på ett i huvudsak fungerande sätt kan eleven förstärka
    och levandegöra sina texters budskap.)

    Dessutom måste man se det så här: Visst kan man som lärare välja att jobba utan literacy-medvetenhet i ämnet Svenska. Men det är ungefär som att gå baklänges upp för en trappa: jobbigt, onödigt och tar lång tid…

    Nu blev det här ett väldigt långt svar, men det är ju fördelen med literacitet i de sociala medierna: man kan mala på så här på kvällskvisten, utan att någon kan hindra en 🙂

    Fortsätt som du gör, det tänker jag göra!

  3. Fick inte till kursiverings-html-koden ser jag nu. Kursiveringen ska sluta efter “med hjälp av” 🙂

  4. elilan says:

    Tack för insiktsfulla åsikter och tankar kring detta ämne. Det gläder mig att fler är intresserade att diskutera detta. Björn skriver att vi har stöd att jobba med Literacy/vidgade textbegrepp genom att läsa syftet i läroplanen för svenskämnet. Det håller jag helt med om. Men varför skriver man uttryckligen under år 4-6 i svenska att eleverna ska känna till “Några skönlitterärt betydelsefulla barn­ och ungdomsboksförfattare och deras verk” när man inte skriver ut att det är lika viktigt att känna till betydelsefulla filmskapare och deras verk? Ska man jämställa verk så ska man inte i skrift lyfta fram någon texttyp före den andra, även fast man har fått stöd för att arbeta med det i syftesformuleringen.

Leave a Reply

Fill in your details below or click an icon to log in:

WordPress.com Logo

You are commenting using your WordPress.com account. Log Out / Change )

Twitter picture

You are commenting using your Twitter account. Log Out / Change )

Facebook photo

You are commenting using your Facebook account. Log Out / Change )

Google+ photo

You are commenting using your Google+ account. Log Out / Change )

Connecting to %s